Det finns en rad lagar, förordningar, direktiv och regler som skyddar dig som patient. Länkarna nedan leder till de sidor där du kan hitta allmän information, som t ex patientsäkerhetslagen. Men om du söker information som gäller specifikt för ditt ärende kan det vara svårt och krångligt att hitta rätt område och det kan också vara svårt att tolka allmänna lagars tillämpning på ditt specifika fall. Genom att kontakta oss med frågor kan vi dels vägleda dig i rätt riktning, dels bidrar du till att vi lägger upp länkar till regleringar kring mer specifika frågor.
I princip utgår alla regleringar kring förfarande inom vården från de grundläggande fri- och rättigheter som alla svenska medborgare som bor och vårdas i Sverige har (Regeringsformens, kap 2). T ex är skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp av olika slag formulerat i Kap 2, 6§ i RF). Bakgrunden är att Sverige följer en del av de konventioner som gäller globalt för alla människor. FN:s konvention om mänskliga rättigheter är ett exempel, Barnkonventionen är ett annat. Dock är det också ett faktum att vi har lagar om tvångsvård. Hur dessa lagar ska tolkas för att inte motsäga varandra är en svår fråga. Många kanske upplever att lagen tillämpas på sådant sätt att den också i praktiken innebär att man förlorat sina mänskliga rättigheter. Därför behöver man fatta beslut som specificerar undantagen och begränsningarna för till vilken grad man kan beröva individen från sina mänskliga fri- och rättigheter.
Även om man inte är tvångsvårdad enligt lagen om tvångsvård så finns det skydd för de som upplever att de är på olika sätt "tvingade" att genomgå vissa vårdinsatser. Tvång kan vara av det slag att man av en annan myndighet hotas med avstängning eller avslag på en ansökan vilket i sin tur kan leda till ekonomiska svårigheter och i värsta fall hemlöshet. Därför är det viktigt att i tolkningar av lagar och i direktiv tydligt formulerar regleringar av skydd mot påtvingade åtgärder. Detsamma gäller skyddet mot spridning av känslig eller falsk information om individen.
Vi på SYKE anstränger oss för att hålla oss uppdaterade på regionala och kommunala tolkningar av lagar som reglerar och garanterar patienters säkerhet - även i juridisk bemärkelse, alltså rättssäkerhet. Men vi behöver input från er för att veta vilka behov ni har. Ange därför gärna län och kommun när ni har en specifik fråga rörande patientsäkerhet. Vi publicerar svar genom att utöka länkarna och kommentera dem, önskas personligt svar vänligen ange en e-postadress vi kan svara till. Du skriver till syke@collibri.se och ange "fråga" i ämnesraden.
Kungörelse om ny regeringsform (1974:152) hittar du här. Framförallt är det 2 kap. som reglerar individuella fri och rättigheter.
För dig som upplevt diskriminering av något slag, är du grundlagsskyddad i 1 kap. 2 § och 9 §. Innebörden av 1 kap. 9 § speglas i förvaltningslagens 5 §: all offentlig förvaltning har en skyldighet att iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet.
Det betyder att alla ska vara lika inför de som utövar myndighet, att de inte ska vara partiska för att de gillar eller ogillar ens person eller egenskaper som man tillskrivs. Att de ska vara sakliga i sina bedömningar och beslut betyder att de måste utgå ifrån sakförhållanden och fakta när de bedömer och fattar beslut om individen, inte rykten, fördomar eller missuppfattningar.
Patientsäkerhetslagen (2010:569) reglerar både hur vården ska bedriva ett patientsäkerhetsarbete (3 kap.) och hur tillsynsmyndigheter ska agera i förhållande till vårdinstanser (7 kap.). I kap. 8 regleras förutsättningarna för att återkalla en legitimation. Dessa kan vara bra att känna till då förtroende för vårdgivaren är viktig att upprätthålla för att garantera patienters rättssäkerhet.
I 3 kap. 4 § finns bestämmelser om hur en vårdgivare ska utreda händelser som lett (eller kunnat leda) till patientskada. Det är därför du alltid ska börja med att anmäla missförhållanden till själva instansen ifråga. Vårdinstansen är skyldig att utreda vad som lett eller kunnat leda till skada för en patient för att kunna förebygga händelser som leder till patientskador (3 kap. 2 §)
För att komma till patientsäkerhetslagen klicka här.
På Regeringskansliets hemsida För "särskilt skydd för individer som tillhör vissa grupper" hittar du hänvisningar till alla internationella konventioner som Sverige har ratificerat.
Till dessa grupper hör bl a "Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning", "Europarådets ramkonvention till skydd för nationella minoriteter", "FN:s konvention om avskaffandet av rasdiskriminering" och "FN:s konvention om barnets rättigheter".
På sidan hittar du också länkar till vidare information om dessa konventioner och samtliga kan laddas ner på bl a svenska, men också på de flesta andra officiella språk och ett antal minoritetsspråk. För att komma till sidan klicka här.
Arbetsmarknadsdepartementets informationsmaterial till FN:s konvention från 1948 hittar du här. Här hittar du bland annat en nedladdningsbar PDF innehållande konventionen på svenska.
De grundläggande fri och rättigheter som finns att hitta i Regeringsformens 2 kap. bygger i stort sett på FN:s konvention om mänskliga rättigheter.
Patientdatalagen (2008:355) reglerar vilka uppgifter om dig som arkiveras eller sprids vidare till andra myndigheter och dina rättigheter att få information, rättelse eller strykning av uppgifter. Här är 8 kap. mest relevant, du ska ha inflytande över hur uppgifter om dig hanteras.
Vill du läsa mer klicka här.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128), kanske inte är relevant för just dig, men du kan ändå ha nytta av regleringen av tvångsvård som ett klargörande av vad vård och omsorg på det stora hela ska ha för karaktär och anda.
Även om man är under psykiatrisk tvångsvård så får man inte inskränka på vissa mänskliga rättigheter. Här gäller det som framgår av andra lagar och förordningar (t ex förvaltningslagen) kring rättigheter; man ska inte bruka mer tvång än nödvändigt och tvånget ska vara ändamålsenligt och i enlighet med vårdplan. Tvångsvården ska också "syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver". Detta för att all vård ska i grunden och till högsta möjliga grad vara frivillig.
Paragraferna 2 a § och 2 b § betonar vikten av att tvångsåtgärder står i proportion till syftet med åtgärden och att dessa genomförs först efter att patienten har fått individuellt anpassad information men inte kan förmås att frivilligt medverka till vård. All vård ska präglas av hänsyn till individens personliga integritet och inte innehålla moment som inte leder till målet med vården.
För att komma till lagen om psykiatrisk tvångsvård klicka här.
Förvaltningslagen (2017:900) reglerar hur offentlig (skattefinansierad) verksamhet ska bedrivas (klicka här). Det är Justitiedepartementet som ansvarar för hur den är formulerad, vilket innebär att det är en fråga om att skydda rättssäkerheten för individer och hindra myndighetsutövare från att verka utan laglig grund.
Paragraferna 5-7 i förvaltningslagen (FL) är centrala för hur en myndighet handlägger ditt ärende. Du har rätt till att se journalanteckningar innan de arkiveras (10 § FL). Du har rätt till att få felaktiga uppgifter rättade (20 § FL) och myndigheten ifråga ska bistå dig i detta - så skyndsamt som möjligt. En myndighet får inte sprida falsk information om individer till andra myndigheter, det kan i vissa fall betraktas som ett brott (se 20 kap. 1 § i brottsbalken). Detta för att uppgifter om dig som innehåller felaktig information kan, om det sprids till andra myndigheter, ligga till underlag för beslut och därmed äventyra din rättssäkerhet. Även om de felaktiga uppgifterna inte sprids till andra myndigheter kan de också vara underlag för beslut om viss typ av vård eller behandling inom samma vårdinstans.
När det kommer till journaler finns även en möjlighet att få de delar av journalerna strukna. Du ansöker om att få uppgifter strukna till IVO. För att komma till ansökan om att stryka journaluppgifter klicka här.
Tillsynsmyndigheter är instanser som har rätt att utreda andra myndigheter. När du upplever att du blivit behandlat på ett sätt som inskränker dina fri- och rättigheter såsom dessa är formulerade i Regeringsformens paragrafer - och andra lagar som är förenliga med dessa, så förväntas du att i första hand har kontaktat myndigheten (vårdinstansen i detta fall) ifråga och uttryckt ditt missnöje där. På så sätt ger du vårdinstansen en möjlighet att rätta till felet och att själva utreda på vilket sätt felet har uppkommit.
Om du är orolig för represalier (det finns lagar som reglerar represalier och hot, du kan anmäla dessa om det är så vårdinstansen reagerar på din klagan) kan du höra med din kommun om de kan erbjuda stöd genom exempelvis ett personligt ombud som kan följa med dig på besök som du tycker är obehagliga att gå till ensam och eventuellt hjälpa dig framföra vad det är du är missnöjd med. Ett personligt ombud för inte din talan, men kan ge dig det stöd du behöver för att framföra ditt klagomål eller dina synpunkter.
På de olika tillsynsmyndigheternas hemsida hittar du beslut som tidigare fattats av tillsynsmyndigheten. Ett alternativ till personligt ombud (men utesluter inte att personligt ombud deltar), är att leta fram beslut som liknar din situation och hänvisa till dessa när du framför din klagan direkt till vårdinstansen. Även lagar och direktiv kan användas på det sättet.
Behöver du få information om Inspektionen för Vård och Omsorgs verksamhet kan du klicka här. Till IVO anmäler du händelser och personer som strider mot patientsäkerhetslagen.
Vill du komma direkt till klagomål och synpunkter på vården, klickar du här. Här kan du vara anonym.
Vill du göra en formell anmälan (går ej att vara anonym) klickar du här. Här kan du göra på två sätt; du kan ladda ner en PDF som du sedan fyller i och skickar in, eller så använder du IVO:S digitala verktyg.
IVO prövar inte skadeståndsfrågor.
På Justitieombudsmannens hemsida (klicka här) hittar du både information om tidigare beslut kring en viss fråga och kan göra en anmälan.
JO fokuserar på frågor kring rättssäkerhet. Till JO kan du anmäla alla myndigheter som hanterat ett ärende på något sätt som strider mot lagar gällande offentlig förvaltning. Observera att JO inte hanterar ärenden gällande privat sektor.
Vårdfrågor är ofta aktuella då vården hanterar personlig information om dig och den information som dokumenteras kan sedan bli underlag för beslut. På så sätt blir din personliga information offentligt dokument som sedan andra myndigheter i sin tur kan använda som beslutsunderlag.
JO prövar inte skadeståndsfrågor.
Hos Justitiekanslern kan du ansöka om skadestånd. Här kan du också orientera dig i beslut och yttranden, klaga på en myndighet och ansöka om ersättning enligt frihetsberövandelagen.
Justitiekanslern utövar även tillsyn, men har på grund av bristande resurser inte möjlighet att handlägga alla ärenden. "Myndigheten koncentrerar sig därför i huvudsak på frågor om rättssäkerhet, yttrandefrihet, offentlighet och s.k. systemfel hos myndigheterna."
Vill du komma till JK:s hemsida så klickar du här.
På Diskrimineringsombudsmannens hemsida kan du läsa mer om vad som räknas som diskriminering. Du kan både anmäla diskriminering till DO och DO kan begära en diskrimineringsersättning åt dig när ärendet tas upp i domstol. Läs mer om detta här.
Diskrimineringsersättning har två syften:
1. ge den enskilde upprättelse
2. motverka förekomsten av diskriminering
Läs mer om domslut och annat här.